Verktyg för att stärka affären
Nu har vi snart facit för växtodlingsåret 2024. Skördeutfallet ser ut att bli bättre än förra året, men sämre än snittet de fem senaste åren.
Årets skörd blir något sämre än väntat och något lägre än ett normalår.
– Höstgrödorna har inte gett den avkastning vi hoppades på och skillnaderna mellan goda och mindre bra skörderesultat är stora över landet, säger Mikael Jeppsson, spannmålschef på Lantmännen.
I mitten av sommaren presenterade Lantmännen och Jordbruksverket sina prognoser, som båda pekade på skördar på 5,4 miljoner ton. Men riktigt så ser det inte ut att bli.
– Det är höstgrödorna som inte lever upp till förväntningarna – varken när det gäller vete eller raps, säger Mikael Jeppson.
Den lägre avkastningen kan förklaras av att höstbruket var vått och sent, en torr och varm maj, stora regnmängder i juni och juli samt att grödorna drabbades av svampsjukdomar under sommaren.
– Det är utmaningar som är svåra att hantera eftersom de till stor del beror på vädret. Jag har sällan sett så stora skillnader mellan de som har fått bra och de som har fått sämre skördar. Variationerna är stora såväl inom som mellan regionerna, säger han.
För vårgrödorna har det gått något bättre, men även här är variationerna stora.
– Över lag är kvaliteten hyfsad både på vetet och maltkornet. Det som sticker ut är de låga rymdvikterna. Vi brukar inte ha problem med det i Sverige, men i år hade vi behövt mer sol och värme för att få fullmatade ax, säger han.
En annan ovanlig företeelse är det tydliga tidsglapp som uppstått mellan tröskningen av höst- och vårgrödor.
– Det var länge sedan vi hade ett så stort glapp. Det har gjort skördearbetet enklare och vi har sluppit köer och väntan vid gårdshämtningar och på våra anläggningar. Det har också öppnat möjligheter för många att etablera höstgrödorna på ett bra sätt, säger han.
När det gäller spannmålspriserna ser Mikael Jeppsson just nu inte något skäl att tro på en uppgång.
– Trots att Frankrike fått sin sämsta skörd på 40 år och att skördarna i både Polen och Tyskland är lägre än vanligt, fortsätter priserna att falla. Det beror bland annat på förväntade stora skördar av soja och majs i USA och på att Ryssland, som fått en hygglig skörd, skeppar stora volymer spannmål över Svarta havet till förhållandevis låga priser. Samtidigt sviktar efterfrågan, bland annat från kinesiskt håll, säger han.
Men det kan, menar han, finnas vissa förutsättningar för ett så kallat ”post harvest rally”. Det uppstår när bönderna är klara med skörden och avvaktar med försäljning av inlagrad spannmål i väntan på bättre priser, samtidigt som industrierna behöver köpa varor.
– Det mönstret ser vi ofta och det kan hända även i år. Priserna brukar tillfälligt stiga med mellan 5 och 10 procent. Men att det skulle finns skäl till några stora, uthålliga prisuppgångar just nu kan jag inte se, säger han.
Historiskt sett är spannmålspriserna inte låga. Men eftersom kostnaderna har ökat krymper marginalerna. Det betyder att många har ännu ett tufft år framför sig.
– Mitt bästa tips är att du som spannmålsodlare ska räkna på det täckningsbidrag som ger lönsamhet utifrån just dina förutsättningar på din gård. Stirra dig inte blind på spannmålspriset. Utgå från vad som är ett rimligt täckningsbidrag, snarare än vad som är maximalt. Jobba med täckningsbidraget löpande under året och säkra så mycket du vågar och kan när lönsamheten är tillräckligt god. Sprid riskerna och sälj vid flera olika tillfällen, säger Mikael Jeppsson.